VALLASTADEN

Hösten 2012 utlystes en tävling av Linköpings kommun med målet att utforma en stadsplan som skulle ligga till grund för nästa stora bomässa i Sverige. Frågan man ställde sig i tävlingen var ”Hur ser ett hållbart samhällsbyggande ut i framtiden?”. Tävlingen vanns av Okidoki och arbetet resulterade i den innovativa stadsdelen Vallastaden, som presenterades i form av Sveriges största bomässa i september 2017.

Vallastaden bygger på en idé om variation, kreativitet och social hållbarhet. Det är ett fokus som präglar hela stadsdelen, från hur området planerats, till hur tomterna tilldelats och vilken typ av hus som byggts. En ny samhällsbyggnadsmodell har utvecklats för stadsdelen – Vallastadsmodellen innefattar ett antal principer och metoder som syftar till att främja kreativitet, hållbarhet och mångfald. Modellen är utformad för att vara tillåtande inom strukturerade ramar; gestaltningen är fri medan stadskvalitéer och hållbarhetsaspekter regleras. Tomterna tilldelas utifrån en lista med kvalitetskriterier. Exempelvis premieras olika typer av satsningar på social och ekologisk hållbarhet och arkitektoniska och stadsmässiga kvalitéer. Detta ger möjligheter för små och oetablerade aktörer och en stad präglad av innovation och mångfald.

Syftet var att skapa en stadsdel som är blandad både gällande sina invånare och sin arkitektur. Och det har fungerat. Okidoki har som områdesarkitekter utvecklat Vallastaden från tävlingsvinsten till färdigbyggd stadsdel med 1000 bostäder, verksamheter och service på bara 5 år.

Vallastadsmodellen i korthet
• Dela in marken i mindre fastigheter. Kvarteren delas upp i många fastigheter med kortsidan mot gatan. Villor, radhus och flerbostadshus blandas i samma kvarter. Då kan fler aktörer bygga.
• Gör färdigt detaljplanen innan marken säljs. Kommunens möjlighet att ställa krav är självklart mycket större innan marken sålts, än efter försäljningen. Det förkortar också tiden som byggaktören tvingas ligga ute med pengar, vilket underlättar för små aktörer.
• Sätt ett fast pris på marken och låt byggherrarna konkurrera med åtaganden istället. I Vallastaden sätts poäng enligt en förutbestämd skala. Variation i lägenhetsstorlekar ger till exempel extra poäng, liksom verksamhetslokaler i bottenvåningarna. Bolag som åtar sig att genomföra sådana kvaliteter får förtur till marken. Marknadens innovationsförmåga utmanas till att utveckla bättre livsmiljöer.

Vallastaden har varit mycket omskrivet genom åren. Från Okidokis tävlingsvinst 2012 fram till bomässan 2017. Här är ett litet urval av artiklar på ämnet Vallastaden.

Strängt poängsystem gav önskade kvaliteter i Vallastaden
Arkitekten, 13 nov 2017
"Nu kan de börja se hur metoden har fungerat mot målen om en stadsdel med arkitektonisk mångfald, social hållbarhet, resurseffektivitet och kreativitet och lärande."

Is the Vallastaden model a solution for London?
Evening Standard, 11 jan 2018
“More than 1,000 homes have been built by 40 developers in five years — a much faster rate than most British housebuilders claim is even feasible. The results are striking. This new 20-acre neighbourhood uses innovative planning and procurement rules which give individuals, developers and architects a free hand in what new homes can look like.”

Vallastaden – Den balla staden
Aftonbladet , 27 sept 2017
”Ur mångfaldsperspektiv ser Linköpingsmodellen, signerad områdesarkitekterna Okidoki, ut att tveklöst ha varit lyckosam. Aldrig har jag väl besökt en bomässa i Sverige med så hejdlöst estetiskt sväng!”

Göteborg förtjänar bättre stadsplanering
GP, 21 juni 2016
"Göteborg kan lära av Linköping. Där håller man just nu på med något som kallas för Vallastadsmodellen. […] Resultatet är en blandstad i ordets sanna bemärkelse. Indelningen, i riktigt små tomter, gör att det skapas en mix av estetik, husstorlekar och boendeformer. Befolkningstätheten kommer bli hög, vilket garanterar liv och rörelse under större delar av dygnet."

Största boutställningen på 15 år – trenden är mysigt gytter
SvD, 9 sept 2017
"Trots att ytan för Vallastaden inte är mycket större än ett vanligt gärde så har hela 40 projektägare fått köpa "tegar" av mark, ofta mycket små tomter som bebyggts så individualistiskt att den nya stadsdelen inte liknar någon annan som byggts i Sverige."