Kvarteret

Det oöverträffade konceptet för organisering av bebyggelse med blandat innehåll? Ja, så enkelt är det faktiskt om man bortser från vissa vulgärversioner.

• Kvarteret som administrativ enhet är tydlig, pedagogisk och skapar tillhörighet. "Jag bor eller arbetar i det kvarteret"
• Det mest effektiva nyttjandet av mark är att bebygga kantzonen i en rektangel (planform).
• Och den här enkla formeln ger även den relativt största andelen användbar gårdsyta.
• Med fasaden närmast gatuliv blir det mindre onödiga impediment. Dock kan förgårdsmark i framförallt söder och västerläge vara en viktig yta för integrerad grönska och plats att vistas på. Se t.ex. Albert Lilienbergs Kungsladugård i Göteborg
• Vi vill befolka gatorna och ha levande gaturum med verksamheter i bottenvåningen. Då duger det inte med strösselplanering där man kan gå var man vill. Ett slutet kvarter* tvingar alla att använda samma gator och trottoarer. På så sätt blir det ett större underlag för handel och det blir tryggare och trevligare gator för alla.
• En kvartersstruktur är enkel att navigera i. Och en kvartersstruktur med tätare gaturum som expanderar vid platsbildningar och skärningspunkter kan ge positiva rumsliga upplevelser. Nyanserna blir tydligare.

Hur är det nu med att sluta eller inte sluta kvarteren? Jo, graden av slutenhet behöver differentieras relativt till kontexten. Fördelarna för det slutna kvarteret ökar med det centrala läget och ju längre ut från centrum kan bebyggelsen många gånger bli något friare. Som utgångspunkt behöver den fysiska gränsen allra helst finnas i kvarterets yttre gräns, men det måste inte alltid vara en byggnad. Detta har mycket med kvaliteterna på gården att göra.

Ett slutet kvarter ger flera direkta fördelar som gör gårdsmiljön mycket mer attraktiv och således nyttjas mer:

• Vindskyddade gårdar
• Bullerskyddade gårdar
• Ökad trygghet, ingen obehörig kommer in och inget barn springer ut.
• Tydlig gräns mellan offentliga och privat. Varför skulle gården vara till för alla, ingen sätter sig och grillar i nån annans  radhusträdgård eller hur?

Men. Gården måste vara tillräckligt stor och husen får inte vara för höga. Vad är då rätt storlek på kvarteret? Oftast större än man tror. Tittar man på ett större kvarter i historiska större och mindre städer kan de vara uppåt 100 meter eller mer. Idag görs oftast mindre kvarter och det ställer till med onödiga problem. T.e.x så blir gårdsytan relativt mer kvalitativ och grön eftersom skrymmande komplementbyggnader, cykelparkeirng och hårdgjorda ytor kan minskas genom gemensamma lösningar. Större gårdar ger bättre möjlighet till högre hus och mer solbelyst yta på gården. Blir husen för höga blir dagsljusfrågan utmanande att lösa och man kan se att användinngen av gården minskar ju högre upp i huset man bor.

Kanske viktigast ur ett samhällsperspektiv. Stora kvarter ger mindre andel gata. Den är svår att befolka, dyr att bygga och dyr att underhålla.

Hör av dig om du vill prata vidare med oss om kvarter!